Fattar snabbt!

Fattarsnabbt.nu är en hemsida där du kan hitta uppgifter som du kan utmana en särskilt begåvad elev med. Hemsidan är riktad till pedagoger och tänkt att vara ett stöd för pedagogen, genom att det finns konkreta uppgifter att ta rätt av eller anpassa så de fungerar för just den elev som man har. Om du precis har ramlat över uttrycket särskilt begåvad elev och ännu inte vet vad det innebär, har du en helt ny spännande värld framför dig att dyka in i. Om du redan är väl förtrogen med vad det innebär att en elev är särskilt begåvad och bara är ute efter lite konkret material att underlätta vardagen med, så gå direkt till uppgifterna.

Vad är en särskilt begåvad elev?

Särskilt begåvad, särbegåvad, högbegåvad, ”gifted” – kärt barn har många namn. De många olika begreppen för att beskriva dessa elever vittnar om svårigheterna att hitta något som ger associationer till rätt elevgrupp och som inte är för värdeladdat i jantelagens Sverige. Nestorn inom forskningen om särbegåvade i Sverige, Roland S Persson, använder begreppet högpresterande eller måttligt särbegåvade för ca 15-20% av befolkningen, högeligen särbegåvade eller enbart särbegåvade för de 2-5% som har högst IQ. Dessa kan också indelas vidare till att det är 0,003% som är exceptionellt särbegåvade och 0,00002% som är genialt särbegåvade.

Skolverket använder begreppet Särskilt begåvade i sitt stödmaterial och det inbegriper både särbegåvade och högpresterande. Jag är inte säker på att denna indelning efter intelligenskvot används strikt av alla som skriver om denna grupp av elever, då många är oroliga för att särbegåvade ska ge associationer till elever med lågt IQ, istället för tvärtom och därför undviker begreppet till förmån för särskilt begåvade. Jag kommer på fattarsnabbt.nu använda begreppet Särskilt begåvad för att inte utelämna någon elev som är i behov av utmaningar och stimulans.

Så långt om siffror och gränser, men vad är egentligen en särskilt begåvad elev? Återigen enligt Roland S Person:

 

”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”.

 

Vissa särskilt begåvade elever döljer sin förmåga i skolan, av rädsla för att utmärka sig och inte smälta in eller av tristess. Det är därför inte säkert att du ser deras begåvning i skolan, utan får lita på det som föräldrarna berättar för dig. Detta kan skapa en känsla av osäkerhet och misstro, men tänk på vad det kostar på för en förälder att komma till skolan och försöka få den att förstå att det är något speciellt med just deras barn. De är säkerligen väl medvetna om att de kommer få kämpa och mötas av misstro. Att de trots detta kommer till skolan gör dem väl värda att tros på.

En särskilt begåvade elev förstår saker mycket snabbare än den normalbegåvade eleven, dess kognitiva förmåga, dvs. inlärningsförmågan av mycket snabb. I stort sett all utveckling går mycket snabbare, men det innebär inte att alla särskilt begåvade elever kan allt om allt. Det innebär inte heller att en särskilt begåvad elev måste vara motoriskt snabblärd. En särskilt begåvad elev kan t.ex. läsa texter på engelska och lyssna på engelskspråkiga program i åk2 och ändå inte kunna knyta skosnörena. Det är olika förmågor, så fokusera på elevens starka sidor och snabba tankeförmåga istället för vad denna inte kan.

 

Hur vet man att man har en särskilt begåvad elev?

I R S Persons ((2013)  Särbegåvade elever och den svenska skolan. Specialpedagogisk tidskrift. 2, 6-10.) görs en jämförelse mellan särbegåvade och högpresterande elever som kan var till hjälp när man ska förstå och kunna hjälpa en särskilt begåvat elev. Denna sammanställning har gjorts ursprungligen av Shirley Kokot och är översatt till svenska. Sammanställningen ska inte tas bokstavligen och jag har även läst att i Shirley Kokots ursprungliga lista så står det ”Bright” och inte Högpresterande i vänster listan. Vad skillnaden mellan ”Bright” dvs. ungefär klipsk och högpresterande är borde man också diskutera, men man kan tolka det som att de har en intellektuell begåvning över genomsnittet.
Det finns självklart särskilt begåvade elever som är högpresterande och som passar in i båda kolumnerna och jag gissar att det finns klipska elever som har drag som liknar de som finns i listan för särbegåvade. De kan alltså gå in i varandra, men jag försöker tänka på listan som en ögonöppnare. Det kan finnas elever som sitter i ditt klassrum som inte presterar men som ändå är särbegåvade och alltså har god potential om du lyckas nå dem. Även om man inte ska tro att alla kriterier ska vara uppfyllda för att man ska ha en särskilt begåvad elev, kan man börja tänka i dessa termer om det finns några kriterier och även annat som tyder på det. Listan ska därför ses som ett stöd, men inte som en checklista. Det är, som jag försöker skriva lite överallt, individer vi har att göra med som är olika, inte stöpta i samma form.

 

Intellektuella drag/högpresterande elever   Personlighetsdrag/särbegåvade elever
Vet svaret                                                                  Ställer frågorna
Är intresserad                                                          Är synnerligen nyfikna
Har bra idéer                                                            Har oväntade nästan fåniga idéer
Svarar på frågorna                                                  Diskuterar i detalj och utvecklar
Hör till de mest högpresterande                           Är långt bortom de mest högpresterande
Lyssnar intresserat                                                  Visar passionerat intresse och har åsikter
Lär med lätthet                                                         Vet oftast redan
Trivs med klasskamrater                                         Föredrar vuxnas sällskap
Förstår begreppen                                                    Drar slutsatser av sin förståelse
Gör läxorna                                                                Föreslår projekt och uppgifter
Är mottaglig                                                                Är intensiv
Härmar efter precist                                                 Skapar snarare en ny design
Trivs ofta i skolan                                                      Älskar lärande (men inte nödvändigtvis skolan)
Tekniker                                                                      Uppfinnare
Gott minne                                                                 Goda och insiktsfulla gissningar
Föredrar en enkel seriell progression                    Njuter av komplexitet
Är på alerten                                                               Är synnerligen observanta
Är ofta nöjda med vad de lärt sig                            Är snarare mycket självkritiska

 

Mara Westling Allodi (Socialmedicinsk tidskrift 2/2014), ger ytterligare beskrivningar av exempel på egenskaper som kan förekomma hos särskilt begåvade elever. Hon påpekar dock att alla egenskaper inte måste finnas och att egenskaperna kan utvecklas olika fort, vidare att det inte är en heltäckande beskrivning. Exempel på egenskaper som hon tar upp är:

 

  • De lär sig snabbare än jämnåriga och klarar av att göra saker vid en tidigare ålder.
  • De lär sig tala tidigt.
  • De har ett avancerat ordförråd.
  • De har en inre motivation.
  • De är extremt självständiga.
  • De gillar inte repetitiva övningar och träning (traditionell undervisning är inte så motiverande).
  • De kan ha hög kreativitet inom vissa områden.
  • De har humor.
  • De har ofta höga förväntningar på sig själva.
  • De har en stark känsla för rättvisa och moral.
  • De har höga nivåer av energi i sina lekar och aktiviteter.
Men såsom alltid när man har med människor att göra så är det inte enbart de ursprungliga egenskaperna som bestämmer hur en elev utvecklas. Hur denna elev blir bemött hemma och i skolan spelar stor roll för hur de uppfattar sig själva och agerar utåt. Att ofta ha blivit tvingad att arbeta mer med samma sak, inte fått progression, blivit nedvärderad för sin kreativitet eller intensitet kan ha väldigt negativa effekter på elevens självkänsla och då påverka deras motivation. Såsom Mara Allodi skriver har en särbegåvad person gåvor som kanske bara blir synliga om personen och dess gåvor får möjlighet att uttryckas. Vidare skriver hon att om dessa elever inte bemöts på rätt sätt så kan det innebära stora negativa konsekvenser för dem och deras hälsa, inte bara deras skolresultat.

 

När ska man göra anpassningar?

Denna fråga känns kanske onödig, men jag tar med den ändå som en påminnelse till oss alla att så fort du märker att det behövs en anpassning så ska man göra det. På samma sätt som det är självklart att en elev i behov av särskilt stöd för att klara av skolan får detta, så är det självklart att en särskilt begåvad elev ska ha rätt till och få uppgifter som utvecklar den. Jag ryser i hela kroppen när jag tänker på att det finns elever som sitter av lektion efter lektion, dag efter dag och lyssnar på saker som den förstått efter fem minuter. Tänk vilken outnyttjad kapacitet dessa elever besitter. Anita Kullander ger i sin bok Utanför ramarna (2017) en bild av hur långt elever med olika IQ hinner i sin utveckling under sina första 9 år i grundskolan. Hon jämför IQ med hastighet, inlärningshastighet, med IQ 100 (jämfört med 100 km/h) hinner man med centralt innehåll för åk9, med IQ 70 (70 km/h) hinner man endast till åk5, medan en särskilt begåvad elev med IQ 130 (130 km/h) redan hunnit en bra bit in i gymnasiet. Detta förutsatt att vi i skolan utmanar och utvecklar eleverna. Då de särskilt begåvade eleverna lär sig snabbare än normalbegåvade kommer avståndet till klasskamraterna att ständigt öka och kräva än mer stimulans och utmaning från oss, dvs. vi måste göra anpassningar.

 

Varför ska man göra anpassningar?

Denna fråga hänger ofta i luften när jag pratar om särskilt begåvade elever med andra. I en studie som gjorts av Roland S. Persson (Journal for the education of the gifted, Vol. 33 No. 4, 2010, pp. 536–569) så sägs att internationellt ses de särskilt begåvade eleverna som framtidens hopp. Man kan därför tro att det skulle vara okontroversiellt att stödja och utveckla dessa elever efter deras förmåga. Så är dock inte fallet, utan att de stödja de som är i behov av särskilt stöd ska göras och ses som oomtvistat, men det finns ett motstånd mot att utveckla särskilt begåvade elever. Detta motstånd är enligt Roland S. Persson som störst i de Skandinaviska länderna av historiska, kulturella och politiska skäl. I Sverige är det inte förrän i Skollagen 2010 som det äntligen står att:

”3§ Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 

Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458).” (Min fetmarkering)

I sin artikel citerar Persson en annan studie av sig själv från 1998 där han undersökt lärares syn på särskilt begåvade elever. De ses som en ledare, ett föredöme för andra, en humanist, någon som hjälper läraren och en ideal elev som alltid  gör som den blir tillsagd. Denna bild av en särskilt begåvad elev stämmer ju inte så bra med verkligheten på alla punkter. Den särskilt begåvade eleven skulle kanske kunna beskrivas så här, men det är långt ifrån sant för alla. Detta gör att risken att man missar vilka som är särskilt begåvade och vilken typ av hjälp de behöver är överhängande.

Om vi som lärare tror att en särskilt begåvad elev är självgående och alltid gör sitt bästa, samt alltid arbetar för andras bästa, är risken för krockar med verkligheten stor och sannolikheten att dessa särskilt begåvade, empatiska, tänkande elever far illa ännu större.

Vi måste hjälpa de särskilt begåvade eleverna också, precis som vi hjälper och stödjer alla elever utifrån deras förutsättningar, för

  1. de särskilt begåvade elevernas välbefinnande, de riskerar annars att hamna i psykisk ohälsa med ”hemmasitteri”, ätstörningar, depression, uttröttnings/utmattningssyndrom mm
  2. för de särskilt begåvade elevernas tilltro till sin egen förmåga, vilket hjälper dem att lyckas senare i livet och förstå sig själva.
  3. för skolornas skull, dessa elever kan driva skolans utveckling indirekt genom att de höjer nivån.
  4. för landets ekonomi, dessa elever har en stor potential och om den missas går landet miste om en utbildningsreserv. Om de dessutom hamnar i psykisk ohälsa kostar de också.

Kort sagt så har vi inte råd, vare sig för dessa elevers egen skull, för våra skolors skull eller ens för landets skull att inte tillgodose deras behov av stimulans.

 

I Eva Petterssons avhandling ”Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor” från 2011 finns en litteraturgenomgång. På sidan 14 andra stycket står:

”Strax före sin död konstaterade Terman att de forskningsdata som han samlat
under drygt trettio år tydligt klargjorde att enbart intelligens inte är tillräcklig
för att beskriva en individs begåvning. En rad exempel på individer i Termans
undersökningsgrupp, vilka alla hade nått framgång, visade att de inte bara var
intelligenta utan även högt motiverade men också omgivna av människor vilka
varit positivt inställda och villiga att ge stöd, stimulans och hjälp”

Dvs. det hjälper inte hur högt begåvade en person är, om den inte får rätt stöd och stimulans för att kunna utvecklas. Vi lärare behövs, tillsammans med släkt och vänner, även för att särskilt begåvade elever ska kunna utvecklas. Detta är inget som sker av sig självt.